Wednesday, October 10, 2007

வயதுக்கு வந்த நாட்களில்..


யாரோ என்னுடன்
நடப்பதைப் போலவே
உணர்கிறேன்..

யாருக்குமறியாமல்
கண்ணாடிமுன் நின்று
சிரித்துக் கொள்கிறேன்..

எல்லோரும் என்னையே
உற்றுப் பார்ப்பதுபோலவே
தெரிகிறது..

கண்கள் நேராக
பார்த்து பேசக்
கூச்சப்படுகிறது..!

எனக்கறியாமல் உடைகளைச்
சரிசெய்துகொள்கிறது
கைகள்..!

தெருவில் இருக்கும்
கடைகளில் தொங்கும்
உடைகளை கனவில்
உடுத்தி ரசிக்கிறேன்..

நாளும் -
நாலும் தெரிந்ததுபோல்
கதைக்கிறது மனசு..

3 comments:

Paul said...

Nee "vayathukku vantha natkalil" apadinu kavithai ezhutharatha sonnappo, oru velai naan neraya ethir barthiteno ennavo... indha kavithai, romba kammiyana sila unarvugalai mattume solratha enakku paduthu... Innum neraya ezhuthi irukalamo apadinu thondruthu...

J said...
This comment has been removed by the author.
Unknown said...

This kavithai s very nice. I like this.